here it comes
Efter några dar i kemer hade vi börjat lära känna andra människor från turkietresor, både norskarna och svenskarna även varandra. Vi hade otroligt roligt ihop och blev som piff och puff. såklart fanns det kvällar då vi valde att gå ut och festa lite, vilket alridg resulterade till något bra. Jag och Markus var båda så fulla, och galna att vi knappt kommer ihåg dessa kvällar, det enda jag kommer ihåg från en kväll är en jäkla massa turkar och tequila shots. En kväll raggade jag väl upp en otroligt vacker människa *namn unknown* som jag ville prata med i lugn och ro. men nej markus min kära vän tyckte också att han var det vackraste vi sett hittills i turkiet så halvt som halvt började vi smått "tävla" om honom och det blev ingen ensam promenad hem med denna underbara italienarturk med de finaste gröna ögonen. nejnej det jag var han och markus. Det jag minns dagar efter dessa fester är inte mycket. Men något som hände markus väldigt ofta var att folk på gatan började säga "oh its you, i remember you. You was dancing so crazy last night" Då kunde man ju inte göra något annat än skratta, antagligen var dessa kvällar bra.
Jag kanske ska komma framtill varför vi alla 30 norska och svenska sammanlagt hade samlats i Kemer under Mars/April, jo vi skulle ha våran guideskola där. Bra gick det för alla och man lärde ju känna så otroligt många personer, både norska och svenska. Massa utflykter hann vi även med som Tathali, Pamukkale, Citytour in Side, Alanya boat, Berkeranch osv.
